Hypofysen – det överordnade hormonorganet

Påverkar hela det endokrina systemet

Den hos människan mycket lilla hypofysen, som hos oss nästan kan betraktas som tillbakabildad i jämförelse med andra djur hos vilka den kan vara mycket stor (men också obefintlig), har trots sin storlek en betydande roll i människokroppen. Den har en överordnad roll i det endokrina systemet – d.v.s. den ”bestämmer” över andra organ på andra platser i kroppen som också har med det endokrina systemet att göra.

På vad sätt? Jo, på samtliga sätt som de endokrina processerna i vår kropp påverkar oss. Exempelvis påverkar den vår tillväxt, alltså hur mycket vi växer, genom att styra mängden tillväxthormon i kroppen. Den skapar också dopamin, samt bidrar till att skapa könshormon.

Hypofysens två delar

Hypofysen består av två delar. En är adenohypofysen, som står för de ovan nämnda processerna i vår kropp. Den andra är neurohypofysen, som är en del av hypotalamus, vilket är en del av mellanhjärnan (vilket hypofysen som sådan inte är en del av – hypofysen i sig beskrivs istället som ’det undre hjärnbihanget’). Denna del av hypofysen bildar bl.a. oxytocin, ett spännande hormon som främst bildas hos havande kvinnor.

Kort om superhormonet oxytocin

Oxytocin har också en förmåga att skapa tillit mellan individer inom en art – inte minst hos människan. Hormonet misstänks rentav vara själva katalysatorn för kärlek! Det är något av att mirakelhormon som främjar social interaktion, vilket har visats i många studier, där de har fått möss med nedsatt förmåga att känna igen andra möss att på nytt känna igen dem genom att ge dem oxytocin, samt att på samma sätt få åkersorkar att bilda par. Sannolikt är hormonets främsta evolutionära funktion att skapa det oerhört starka bandet mellan mor och barn. Det är exempelvis oxytocin som genererar modersmjölken.

Hypotalamus

Själva hypotalamus, som hypofysen alltså hör ihop med och delvis är en del av, reglerar många av de absolut mest grundläggande funktionerna i det autonoma systemet: hunger, törst, kroppsvärmen, sömnighet och vakenhet och hela vår kropps biologiska klocka. Det är också (delvis) hypotalamus som hanterar våra känslor.

Hypotalamus bildar också vissa hormoner i den endokrina processen. Dessa leds i sin tur genom hypofysen, som i viss mån fungerar som språkrör för dessa hormoner. Hypofysen pumpar liksom ut dessa i kroppen. Man kan säga att hypofysen är som en magnifik logistiker, som får en massa uppgifter att hantera från sin chef hypotalamus, och sedan ska skicka ut den till rätt plats i kroppen. Detta lyckas hypofysen allt som oftast fantastiskt med. Den skickar ut dessa ”order” till alla möjliga delar av kroppen: tillväxthormonerna går exempelvis till skelettet, medan östrogen och testosteron går till äggstockarna respektive testiklarna; oxytocinet går till livmodern och till mjölkkörtlarna, osv osv. Hypofysen fungerar alltså i denna bemärkelse som mellanhand mellan kroppen och hypotalamus, och skickar iväg hormoner till rätt plats i kroppen.